De senaste dagarna har olika medier publicerat artiklar om en portugisisk studie från förra året rörande resistenta bakterier i hundfoder. Media har framställt det som ett nyupptäckt problem som bara rör färskfoder, men missar att rapportera om att det enligt studien förekom resistenta bakterier i samtliga av de typer hundmat som testades: våtfoder, färskfoder, torrfoder och godis. Det förekom alltså även i de typer av foder som blivit värmebehandlade. Undersökningar som gjorts kring den faktiska smittorisken mellan husdjur och människa pekar dock på att husdjur inte verkar vara en signifikant källa för smittspridning av bakterier.
Medier skriver: Forskare varnar för att färskfoder skulle vara en ”internationell hälsofara” efter att ha hittat antibiotikaresistenta bakterier i olika sorters hundmat i Portugal. Även om det inte framgår i medias presentation, förekom det enligt studien resistenta bakterier i samtliga av de typer hundmat som testades: våtfoder, färskfoder, torrfoder och godis. Det förekom alltså även i de typer av foder som blivit värmebehandlade.
Undersökningar som gjorts för den faktiska smittorisken mellan husdjur och människa pekar dock på att husdjur inte verkar vara en signifikant källa för smittspridning av bakterier.
I en studie från Helsingfors universitet genomförd vid fakulteten för veterinärmedicin av forskningsgruppen DogRisk, undersöktes 2019 förekomsten av livsmedelsöverförda patogener bland husdjursägare som matar sina husdjur med färskfoder, ”Hushåll som matar sina hundar och katter med rå mat anser inte att kosten är en signifikant källa till infektioner”
Totalt 16 475 hushåll från 81 länder svarade på undersökningen. Av dessa rapporterade endast 39 hushåll (0,24%) att de själva hade smittats av sina sällskapsdjur och efter utredning kunnat namnge patogenen. De vanligaste rapporterade patogenerna var Campylobacteria följt av Salmonella, förutom det förekom även Escherichia coli, Clostridium, Toxoplasma och en enda Yersinia-infektion.
Inom ramen för denna studie fanns dock inte utrymme att vidare undersöka ursprunget till smittan. Man skriver att ”Enligt forskarna kan betydelsen av andra faktorer vid infektioner inte bedömas mer detaljerat”. Ovan nämnda patogener förekommer såväl naturligt i naturen som i den råa hundmaten och, vad det visat sig, även i processat torrfoder.
En annan studie utförd av forskare från en av Europas största universitetssjukhus, Charité – Universitätsmedizin Berlin, vars resultat skulle presenteras förra året på ECCMID (European Congress of Clinical Microbiologys and Infectuous Diseases) men som blev inställt pga pandemin, visar att husdjur inte utgör en signifikant risk för överföring av multiresistenta bakterier till sina ägare. Studien omfattade över 1500 människor (https://www.news-medical.net/news/20200421/Pets-have-a-low-risk-of-transmitting-multi-drug-resistant-bugs-to-owners-study-finds.aspx).
Kanske är det bland annat studierna ovan som får SVAs antibiotikaexpert Oskar Nilson att säga:
"– Jag ska inte säga att man ska vara orolig, men man ska vara medveten om att problemet finns. Sen ska man iaktta normal handhygien och kökshygien."
Oskar Nilson, antibiotikaexpert på SVA (SVT Nyheter https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forskare-varnar-antibiotikaresistenta-bakterier-i-hundmat)
Precis som med hantering av alla livsmedel ska färskfoder och annat foder hanteras varsamt och med god hygien, avskilt från livsmedel. Svenska färskfoder rekommenderar att man inte använder samma redskap som till livsmedel och att man tvättar händerna efter att man har hanterat fodret.
Livsmedelsproducerande djur som utsätts för höga antibiotikadoser under sin livstid löper större risk att utveckla resistenta bakterier. Att de antibiotikaresistenta bakterierna går att finna i livsmedel, men även i hundmat som t ex färskfoder, våtfoder och torrfoder, är därför en naturlig effekt och speglar den allmänna överanvändningen av antibiotika, i synnerhet i södra Europa.
Graf som visar försäljning av antibiotika för livsmedelsproducerande djur 2017 uttryckt som mg aktiv substans per populationskorrektionsenhet (PKU). PKU motsvarar ungefär den sammanlagda vikten av levande djur i ett land, uttryckt i kilo. Måttet är trubbigt och därför ska siffrorna tolkas med försiktighet. Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten.
Avslutningsvis är det passande att även citera Dr Nick Thompson BSc (Vet Sci) Hons, BVM&S, VetMFHom, MRCVS från hans föreläsning från RFVS konferens 2020 rörande detta ämne:
"– Raw fed pets are healthy, need fewer antibiotics and therefore contribute less to the dangers of antimicrobial resistance."
Dr Nick Thompson BSc (Vet Sci) Hons, BVM&S, VetMFHom
För att hålla dig uppdaterad följ oss på sociala medier.
För att läsa mer se även:
https://rfvs.info/response-to-guardian-article-july-2021/
och
Carl Haglind
Talesperson Svenska Färskfoder
Källor:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0168160521002439?dgcid=author
Anturaniemi J, Barrouin-Melo SM, Zaldivar-López S, Sinkko H, Hielm-Björkman A. Ägarnas uppfattning om att få infektioner genom rå husdjursfoder: en omfattande internetbaserad undersökning. Vet Rec. 19. augusti 2019 pii: vetrec-2018-105122. doi: 10.1111 / vr.105122.
Hackmann, C., Gastmeier, P., Gruhl, D., Henner, B. et al. (2020). The transmission risk of multidrug-resistant organisms between pets and humans: n exploratory case control study protocol. European Congress of Clinical Microbiology and Infectious Diseases (ECCMID). Abstract No.: 4696